Per Stenebo
2012-05-03 22:00:56
2013-12-30 16:54:57
Farligt flygbränsle lagrades i Ballingslöv
Militären förvarade mellan 50 000 och 100 000 kubikmeter av MC77 i bergrum
Strax utanför Ballingslöv, endast en dryg kilometer från samhället, hade försvaret under ”kalla krigets” dagar ett gigantiskt drivmedelsförråd insprängt i berget. Mellan 50 000 och 100 000 kubikmeter av det farliga flygbränslet MC77 fanns då lagrat i berget.
Det finns anställda inom flygvapnet som fick bestående nervskador av just detta flygbränsle. Senare hade man i Ballingslöv också stora mängder diesel, som reservbuffert för flottan.
Några cisterner fanns inte i berget utan grundvattnet var cisternbotten medan bergets väggar var cisternväggar.
– Bränslet var ju lättare än vatten och även dieseloljan så det var en bra lösning, säger Bertil Kronståhl som jobbat som civilanställd i berget i Ballingslöv i nästan 29 år.
Från berget gick det rörledningar ner till lastplatsen vid södra stambanan där Ballingslövs kök nu har sin nya parkeringsplats. Garagen och en personalbyggnad, som även innehöll ett ställverk, finns kvar. I övrigt skvallrar inget om vad som en gång försiggick här.
Bertil Kronståhl, som jobbade i det militära drivmedelsförrådet i Ballingslöv i 29 år, vid den nu låsta grinden till området. Ingången till berget (i skogsgläntan) är nu täckt med en grässlänt och väl insynsskyddad.
Här lossades drivmedel från järnvägsvagnar till nedgrävda cisterner som sedan pumpades upp till bassängerna i berget.
– Det fanns två stickspår intill lastplatsen och två rörledningar gick sedan de 1,2 kilometrarna under åkrar och ängar upp till berget och som mest var vi sju personer som jobbade vid anläggningen. Och en del av ledningarna ligger fortfarande kvar. Någon sträcka har dock tagits bort i samband med att Ballingslövs kök byggt ut. Ledningarna är dock välventilerade och dragna med textilpluggar och anses nu ofarliga.
Vi kör den lilla byavägen genom Vankiva och Rättelöv mot Ballingslöv. Vägen är asfalterad men tidigare var det en grusväg och här gick många tunga drivmedelstransporter.
– Meningen var att transporterna skulle gå via Hässleholm till F10 men detta var en längre sträcka och många chaufförer valde att köra den mindre men kortare vägen.
Här hade militären sin lossningsplats av drivmedel. Garagen finns kvar liksom personalbyggnaden som även innehöll ett ställverk (längst bort i bild till höger). Här fanns också två stickspår som anslöt till stambanan. Området tillhör nu Ballingslövs kök.
Till själva berget och drivmedelsdepån kommer man från vägen mellan Ballingslöv och Bjärnum, men någon vägvisning finns av förklarliga skäl inte. Den lilla grusvägen upp till berget har nu en del grönt i mitten och området är också helt stängt med rejäla hänglås, och staketet med taggtråd längst upp finns kvar.
Ingången till själva anläggningen är igenlagd med en gräsvall. Men där inne finns alltså resterna av en gigantisk drivmedelsanläggning som började byggas i början av 60-talet och som togs i bruk 1964–1965 och lades ner först 1998.
Anläggningen i Ballingslöv var ett krigsförråd främst för F10 i Ängelholm och dess Drakenplan men också en bränsledepå för de många reservflygfält som finns runt om i landskapet.
Foto: JÖRGEN AHLSTRÖM – Det gick ledninger i marken, från lastplatsen vid Ballingslövs kök till bergets drivmedelsbassänger, cirka 1,2 kilometer bort, och det var stora mängder drivmedel som förvarades där, berättar Bertil Kronståhl som jobbade i den mycket hemliga drivmedelsdepån i Ballingslöv.
– Anläggningen var självförsörjande på elkraft och vid skarpt läge skulle vi kunna vara där en längre tid. På toppen av berget fanns nödutgångar och ventilationsanläggning. Och vid den yttre ingången, i samma byggnad som panncentralen, fanns ett skåp man kunde nå från utsidan, med alla viktiga nycklar. Det var för räddningstjänsten, ifall det skulle hända något inne i berget. Men vi hade också egen släckningsutrustning. Anläggningen var uformad, med öppningar i bägge ändar, för att kunna eliminera en eventuell tryckvåg, säger Bertil Kronståhl.
De här anläggningarna var ju mycket viktiga och att de placerades i anslutning till järnvägen och stambanan var ingen tillfällighet. Och det var inga småvagnar som kom med bränsle. Det var ofta vagnar med 75 kubikmeter flygbränsle i lasten som växlades in på stickspåren i Ballingslöv för att lossa. Och det var självfallet totalt rökförbud i hela området och det gällde naturligtvis också inne i berget.
– På den tiden var det många som rökte och det fanns faktiskt ett litet men mycket välventilerat rum i personaldelen där det var tillåtet att röka, säger Bertil Kronståhl.
– Det som kunde hända om någon trotsade rökförbudet vågade man inte tänka på.
Källa: Publicerat 03. Juli 2007 00:04 på nsk.se. 2013-08-08: Länken verkar död.